|
Hälsa
Våra
katters hälsa är väldigt viktigt för oss.
Genetiska sjukdomar existerar bland alla
raser, raskatt som huskatt. Vi testar våra
avelskatter för de genetiska sjukdomar som är
mest vanliga inom Maine Coon aveln. Höftledsdysplasi
(HD) och Hypertrofisk cardiomyopati (HCM).
Hypertrofisk
cardiomyopati (HCM)
HCM
är den vanligaste hjärtsjukdomen på katt,
oavsett ras. Sjukdomen innebär att hjärtats
väggar blir förtjockade, det betyder att det
finns mindre plats för blodet inne i hjärtrummet
och mindre blod kan pumpas ut. Sjukdomen upptäcks
ofta genom att katten får vätska i lungorna
(lungödem). Andra symtom är blåsljud,
arytmi, galloperande hjärtrytm, andfåddhet
och blodpropp i stora kroppspulsådern. Förr
eller senare dör katten i HCM. Alltfler låter
regelbundet ultraljudsundersöka sina
avelskatters hjärtan för att undvika att
anlaget förs vidare. I januari 2004 startade
Maine Coon-katten ett hälsoprogram mot HCM. Läs
mer här:
Läs
mer om HCM:
Maine Coon katten
Höftledsdysplasi
(HD)
HD
innebär en defekt på höftleden så att höftledskulan
inte ligger rätt i höftledsskålen.
Katter med mild HD kan leva utan några besvär,
medan grav HD kan innebära svårigheter för
katten att röra sig, samt även smärta i
samband med ledinflammation. Det går dock att
operera en katt som har besvär och resultatet
är så gott som alltid lyckat. HD graderas i
en skala från utan anmärkning (u.a) till 3
(grav HD). I dagsläget rekommenderas avel på
katter med högst 1:a på höfterna, och dessa
katter bör paras med katter med resultatet
u.a. Maine Coon-katten, den svenska rasföreningen,
startade i januari 2000 ett register för HD-röntgade
katter för att kartlägga förekomsten av HD.
Ansvarsfulla uppfödare röntgar sina
avelsdjur då de fyllt ett år och skickar in
röntgenplåtarna för avläsning hos Lars
Audell, specialist inom området. Lars Audell
skickar i sin tur resultatet till
HD-registret. HD nedärvs recessivt och
antagligen också polygent. Det innebär att
två fria katter kan få en avkomma med
HD och omvänt, två katter med HD kan
få en frisk katt. Därför är det viktigt
att röntga varje generation avelsdjur för
att minska risken för HD.
Läs
mer om HD:
Maine Coon katten
Genpool
De
flesta genetiska sjukdomar uppkommer genom s.k
inavelsdepression. Katterna är helt enkelt
alltför inavlade. För att maine coonen som
ras ska bli friskare och sundare behövs en större
och mer varierad genpool. Genom överanvändning
av vissa linjer har maine coonens avelsbas
blivit alltför smal. Hela 70% av den
internationella maine coonens genpool härrör
från endast 5 noviskatter! Genom att använda
äldre, mindre använda linjer, samt
introducera helt nya novislinjer från Maine
och nordamerika kan rasens avelsbas breddas. Därmed
kan också maine coonens hälsa stärkas.
De
fem vanligast förekommande noviskatterna i
dagens Maine Coon katters stamtavlor är följande:
-
1)
Andy Katt of Heidi Ho, hane (ca 20% av
genpoolen)
-
2)
Bridget Katt of Heidi Ho, hona (ca 20% av
genpoolen)
-
3)
Dauphin de France of Tati-Tan, hane (ca15%
av genpoolen)
-
4)
Tatiana of Tati-Tan, hona (ca 8% av
genpoolen)
-
5)
Smokie Joe of Whittemore, hane (ca 7% av
genpoolen)
Dessa
katter levde på 1960- och 70-talen. Har du en
maine coon kan du med allra största
sannolikhet hitta dem någonstans längst bak
i stamtavlan. Dessa katter brukar benämnas
"top 5" och genom att beräkna deras
förekomst i stamtavlorna får man en
bild av hur intressant stamtavlan är ur ett
utparningsperspektiv. Utgår man ifrån de två
vanligast förekommande katterna av dessa fem,
Andy Katt of Heidi Ho och Bridget Katt of
Heidi Ho, får man procenttalet för Heidi Ho
eller "top 2".
Att
räkna förekomsten av "kloner"
är ett annat sätt. "Klonerna" är
alla avkommor efter Heidi Ho Sonkey Bill och
Tanstaafl Polly Adeline of Heidi Ho och de föddes
åren 1979-1982. Benämningen fick de givetvis
eftersom de var så otroligt lika varandra.
(En domare frågade en gång om de möjligtvis
var klonade?) Eftersom "klonerna"
var mycket framgångsrika vid utställningar
ville uppfödare förstås använda dem i sin
avel. Därefter inavlades deras avkommor i sin
tur med varandra. Idag härstammar hela 40% av
generna i genpoolen efter dessa bröder och
systrar, dvs "klonerna".
Den
största utmaningen med att bedriva avel är
att försöka få fram friska, sunda katter
med maine coonens trevliga och vänliga sätt.
Detta avelsarbete sker på långsiktig basis.
Genom att para in nya linjer i stammen och
genom att regelbundet testa avelsdjuren för
genetiska sjukdomar hoppas jag kunna bidra
till rasens bevarande och fortväxt.
Läs
mer på:
The
Maine Coon Herritage Site
|
Maine
Coon
